CutyouSelf

Jag har varit jätte deppig här under helgen så jag har inte orkat sätta mig framför datorn. Jag har hamnat i ett märkligt tillstånd, jag verkligen älskar att vara ute med mina vänner när det gäller fest eller krog besök.. men så fort det är vardag så stängs jag av. Jag vägrar ta mig utanför dörren och känner inte alls för att umgås med dom som jag annars hänger med.. Men det hänger väl ihop med den psykiska delen. Tänkte dra en liten snabbis om mitt första samtal hos psykologen, vi gick igenom min bakgrund väldigt ytligt då jag själv inte orkar nämna några närmare detaljer, och det var helt okej för hennes del då vi mest tog det första besöket som en koll vart jag "stod". Hon uppmanade mig att boka en tid hos läkare för att diskutera medicinering. Det finns så mycket att berätta så ett samtal ger inte så mycket, men det känns bra. Åtminstone för stunden, det har varit upp och ner. Ibland känns det bara onödigt och jag får för mig att jag är frisk.. men min sambo puffar till mig då och då och säger att jag ska vakna ur mitt fantasiland, han har ju ändå rätt. Idag ska jag på mitt andra besök, jag känner mig väldigt nervös.. hon vet ju ändå en del om mig nu.. och det avskyr jag. Jag avskyr tanken av att folk vet vad som hänt när dom ser på mig.. men så upplever jag det även om omgivningen inte vet nånting. Det är tur att jag har min sambo vid sidan annars hade jag aldrig kommit iväg på dessa "möten" med psykolog. En sak jag reagerade starkt på var att hon nämnde att jag eventuellt skulle bli förflyttad till en annan psykolog senare.. och det är just det jag inte vill! Det har redan hänt.. jag vill inte öppna mig om och om igen. Det tog år att bara komma dit jag är just nu.. Men jag berättade det för henne och skulle fallet bli så så lovade hon att hjälpa mig så jag slapp berätta allt igen för den nya.. Jag återkommer med mer information angående besök två. Jag vill även passa på att berätta om en sida där du kan lätta på ditt inre och få kontakt med människor i samma situation, finns även utbildade att kontakta. Medlemskap behövs för att skriva i forumet men är givetvis gratis. Klicka på länken för att komma dit -->> Terapisnack

Imorgon ska jag träffa en ny psykolog.. det pirrar i magen av bara tanken. Jag mår verkligen dåligt över att behöva gå utanför min dörr.. helst av allt skulle jag vilja låsa in mig för alltid. Det kommer säkert gå bra, men jag har en tendens att överdriva mina känslor inför obehagliga situationer.. när jag väl sitter där lugnar jag ner mig. Just nu känner jag mig tom i huvudet, som att jag inte har nåt att säga.. jag förstår inte ens varför jag ska dit. Jag mår ju ganska bra just NU.. kryper dom för mycket in på skinnet på mig kommer jag börja må dåligt igen.. fast å andra sidan kommer det ske förr eller senare i alla fall. Mitt mående rusar upp och ner som en berg och dalbana. Jag hoppas verkligen att vändningen kommer nu, för en människa orkar inte hur mycket som helst. Ta vara på eran dag!