..Kommentar
Jag hoppas du läser min blogg och ser detta, jag vill bara prata med dig. Det kanske skulle kännas bättre för dig att ha någon att dela det onda med? Jag ställer inga dumma frågor.. jag vill bara veta hur du mår. Så snälla lämna en kommentar om vart jag kan kontakta dig, jag ställer in så att bara jag kan se kommentarerna innan dom kommer ut. Hoppas vi hörs.
Hej såg din komentar på min blogg och tror tusan med att jag lider lite av det, för ända sen något sorligt har hänt mig så har jag svårt att själv tro att jag kan ha roligt själv liksom :(
Nej jag vet, sen orkar jag inte förklara för mina föräldrar heller för då blir det bara tjat och dom ska vet allt liksom "/
Men vad är det som har hänt dig dÅ?
Jag tycker att det är otroligt att du verkligen vill hjälpa andra trots det du gått igenom. Jag själv, känner mig ofta deprimerad. Jag gråter nästan varje dag, från stora till små saker, eftersom jag är så otroligt känslig. Jag känner precis som du att livet har mörknat sen jag var 13 år, dock inte av samma andledning. Min mamma lider av bröstcancer och mina vänner förstår mig inte. Jag kan inte ens prata med dom om känsliga saker, utan att dom tycker att jag är konstig. Jag ler och är alltid jätteglad i skolan, men sen när jag kommer hem blir jag till en helt annan person.
Tja..- fin blogg och själ du har :) Får man länka? Kram
Hej, jag har en kompis som har haft självmordstankar och hon har sökt hjälp. Men hon har fortfarande ångest, jag vill hjälpa henne men jag vet bara inte hur eftersom jag själv aldrig har mått dåligt. Jag vet att det har lugnats sig med självmordstankarna och sånt grejer men hon säger att hon förfarande mår dåligt. Och hon har varit med om lite grejer i sitt liv, kan tyvärr inte säga vad för jga har lovat att aldrig berätta nått men jag kan säga att hon har haft det tufft. Men det jag jätte järna skulle vilja ha hjälp med är att jag vet inte hur jag ska hjälpa henne. Jag har frågat vuxna om vad jag ska göra dom flesta säger att jag ska stötta henne och det har jag och gör men det känns som det inte hjälper. Så snälla hjälp mig.
Skulle uppskatta om du svara på denna kommentar,
oh, ja det blir illa.
verkar falla tillbaka nu , med hjälper ej. orkar ingenting, vill bara sova.
blir verkligen berörd när jag läser din blogg. känner mig ensam väldigt ofta, känns som många inte förstår hur jag mår, mina föräldrar säger bara att jag har oro och är ängslig, men det är så mycket mer än så. Så rädd för att få bröstcancer eller diabetes min mamma och faster fick cancer men är som tur är friska nu, och min farfar hade diabetes. Får man lägga till dig som länk på min blogg.
fin blogg
